jag läste något
det här stämmer så bra in på min söndag:
Nu är det definitivt. Hösten är här. Klockan är egentligen sex, fast nu är hon sju. Det är som att man blivit bestulen på en timme idag. Fast det gör inte så mycket just idag. Idag hade jag gärna blivit bestulen på 24 timmar. Idag har jag inte gjort något alls. Jag har varit bakis och haft ångest. Bakisångest. Det är märkligt att man ibland får ångest av alkoholen. Jag var inte alls för full igår. Jag gjorde inte alls bort mig på något sätt. Ändå har jag ångest idag. Det känns som att jag mördat någon. Sån jävla ångest har jag. Jag försöker att bearbeta ångesten i min kropp. Jag säger till mig själv att allt är bra och att det är alkoholen som gör att jag känner mig som en dålig människa. Men det hjälper inte. Jag har en klump i min mage och jag känner mig ynklig. Jag har legat på soffan hos Sussi och Macke. De väntar barn så de håller inte på och super och får ångest. De försökte att få mig på bättre humör genom att göda mig med scones, kakor, godis. De försökte få mig att inse att allt är bra och att det är alkoholen som gör att jag känner mig nere. Men inget hjälper. Jag har ångest och det finns inget i världen som kan få den att försvinna. Jo...nåt finns det. Ett jävligt starkt sömnpiller.
hittade det här lilla stycket på katrin schulmans (som hon inte heter numera) blogg. alldeles för sant!
Nu är det definitivt. Hösten är här. Klockan är egentligen sex, fast nu är hon sju. Det är som att man blivit bestulen på en timme idag. Fast det gör inte så mycket just idag. Idag hade jag gärna blivit bestulen på 24 timmar. Idag har jag inte gjort något alls. Jag har varit bakis och haft ångest. Bakisångest. Det är märkligt att man ibland får ångest av alkoholen. Jag var inte alls för full igår. Jag gjorde inte alls bort mig på något sätt. Ändå har jag ångest idag. Det känns som att jag mördat någon. Sån jävla ångest har jag. Jag försöker att bearbeta ångesten i min kropp. Jag säger till mig själv att allt är bra och att det är alkoholen som gör att jag känner mig som en dålig människa. Men det hjälper inte. Jag har en klump i min mage och jag känner mig ynklig. Jag har legat på soffan hos Sussi och Macke. De väntar barn så de håller inte på och super och får ångest. De försökte att få mig på bättre humör genom att göda mig med scones, kakor, godis. De försökte få mig att inse att allt är bra och att det är alkoholen som gör att jag känner mig nere. Men inget hjälper. Jag har ångest och det finns inget i världen som kan få den att försvinna. Jo...nåt finns det. Ett jävligt starkt sömnpiller.
hittade det här lilla stycket på katrin schulmans (som hon inte heter numera) blogg. alldeles för sant!
Kommentarer
Trackback
