ingen kärlekshälsning här inte

jag cyklar hem i kylan på växel fem eftersom min cykel frusit sönder. min enda motivation när jag cyklar uppför hela norra ersmarksgatan är att jag snart ska få återse min telefon igen och att jag kommer ha en massa fina kärlekshälsningar som väntar..

hur många kärlekshälsningar tror ni att jag hade?
INGEN!

jag tror jag ska säga upp vänskapen med er allihopen.








ungefär såhär glad är jag nu. INTE.
okej. jag är ganska glad ändå, men det är bara för att jag är som jag är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0