linn rydelius

jag har liksom många gånger förr fastnat i kontorsstolen på jobbet. det känns som om mina ben inte ens orkar ställa sig upp, inte ens räta på sig lite. bara tanken på sandbacka backen får mig att må dåligt. jag tänker på halkan jag kommer få stå ut med, alla små hjärtattacker jag kommer få när jag ska försöka, så smidigt som möjligt, ta mig uppför alla små branter, runt alla små kurvor och uppför min uppfart utan att halka och slå mig. jag hade helst av allt velat ha en säng här, en tv och kanske en lagad middag. ska ju ändå hit i morgon bitti och det känns FETT (jag slog faktiskt extra hårt på tangenterna just här) att cykla hem.

först ska jag unna mig lite UV-ljus. sen. blir. det. hemåt. tyvärr.

får peppa upp med lite tankar på luleåhelgen som kommer bli suverän & på min kära frisör som klippte till håret lite idag. en tanke skänks till dig, goda människa.