linn rydelius

idag när jag stod ute och putsade fönster i den härliga höstluften i kroksjö insåg jag att jag måste vara bättre på att ta vara på tiden. jag är 20 år gammal och den här tiden kommer aldrig igen. hur många gånger har man inte hört "de äldre" snacka om hur bra det var förr, "kommer du ihåg när vi gjorde det där och hur kul vi hade det" och så vidare. jag vill inte känna att jag inte levde mitt liv när jag var 20 och ångra mig för att den här tiden aldrig kommer tillbaka.

jag har några frågor bara:
hur tar man vara på tiden?
hur gör man bäst för att få ut så mycket som möjligt av vardagen?
hur gör jag bäst för att inte ångra mig i efterhand och tycka att jag inte tog vara på min ungdom?

jag vet att det låter löjligt, men jag kan inte låta bli att tänka de här tankarna, nästan som en liten åldersnoja som kommit nu redan vid 20. tänk er min trettioårskris. eller ännu värre: fyrtioårskris. usch. såna tankar vill jag inte ens tänka.
jag lever här och nu. förhoppningsvis.