tisdagslunch på rut med flera

idag är en bättre dag! jag har varit glad och positiv, fått ett järnspett i huvudet och snubblat över en matta på rut. har även vält omkull en pinne man plockar ner kläder med och gått rakt in i en låda med knät. lite skador på jobbet får man alltid räkna med.. annars går det bara finemang här, vi hänger om hela jeansväggen (kommer typ ta hela dagen) och plockar upp en skjorta som kommit i fem olika modeller. fick just ta emot ett par brallor också, hur coola som helst med låg gren och baggy-style. typ ihopdragna nere vid ankeln också, inte dragsko utan med gummitråd. jag är rätt kass på att förklara märker jag. men dom är coola - och det förstod ni väl?

jag tänker sitta "här bak" hela lunchen, hade tänkt gå ut en sväng men de är så jäkla kallt så jag håller mig helst inomhus faktiskt. jobbar i ynka 3 timmar till, sen bär det av till polisstationen för att göra mitt pass. pappa sa 'der går nog fort, du är ju inte kriminellt belastad'. när jag svarade 'vad vet du om det?' så blev han faktiskt tyst, tror att han för en sekund faktiskt trodde att jag fanns med i polisens register och det gjorde honom förvirrad.- hans dotter? men, han kan vara lugn, passen ska nog kirra sig ändå, även om jag trots allt skulle finnas med där på något konstigt sätt..

pratade just med kicki i telefon och vi planerade lite inför norge. bestämde att vi bara tar med oss sovsäck och hoppas att johanna och co har en matta eller så man kan få ligga och sova på.. vi undrar även vad man ska ta med sig för jacka - kollade på vädret, det ska tydligen vara 5 plusgrader där. vad innebär det? funkar skinnjackan eller måste man ta dunjacka? (jag har inget däremellan, antingen svettas man eller fryser man) kan någon norgeperson ge mig ett råd?

sådärja, det var nog allt för tillfället tror jag.
kom just på att två småtjejer skrattat hysteriskt åt mig idag för att jag betedde mig trevligt emot dem. ja, det är också smällar man får ta med det här jobbet. små brudar som fnissar när man pratar med dem och när man går iväg därifrån skrattar de åt att man har på sig en kofta med konstig skärning i ryggen. visst är det väl skönt att man har vuxit ifrån det där? att man ändå är så pass vuxen att man kan ta att två småfjortisar står och skrattar åt en? ja. nu var det nog allt. hej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0