linn rydelius

hon har äntligen fått sin vila. jobbigare stund än den här har jag aldrig varit med om.
träffa släkten, och alla grinar. även min långa unga morbror. men på något konstigt sätt är det skönt.
hon är äntligen fått det som hon längtat efter så länge - frid.
ingen värk, ingen smärta. bara stillhet. jag tror att det var det här hon ville. mycket tyder på det!
hon höll ut hela tiden som vi var i thailand och "gav upp" den dagen vi kom hem.
i morse höll hon ut och tog sista andetaget precis när mamma och lisa kom in genom sjukhusdörren.
pulsen slog fortfarande då de kom in.

hur som helst kommer jag aldrig någonsin stöta på en sån fin människa som min mormor. hon hade allt!
lycka till i himlen nu och hälsa morfar från mig!