min hårhistoria

idag har jag plattat hår vilket jag inte orkat mig på att fixa på typ tre veckor. jag går oftast nu för tiden omkring med en knut mitt på huvudet eller uppsatt i hästsvans. måste ändå säga att det är grymt, för det är ett tecken på att mitt hår faktiskt börjar bli lite längre. så här långt hår som jag har nu har jag nu aldrig haft tidigare, och det är helt sant. i mina yngre år hade jag en konstant blond flygig page, som sedan blev till en lika flygig bob. under mellanstadiet prövade jag på att spara ut håret, men alla som känner mig vet att jag inte passar särskilt bra i mittbena utan lugg.. i högstadiet klippte jag en riktig kill-frisyr med spret mitt på skallen och på gymnasiet prövade jag att spara ut håret igen. gick väl sisådär när mitt hår inte verkar vara av växar-sorten. när jag började på rut hade jag ändå fått ihop en liten längd, och gjorde en hårförlängning vilket resulterade i otroligt slitet linn-hår. dags för page tänkte jag. problemet var bara det att pagen blev kortare och kortare och väntan till att få det såhär långt som det är nu har varit oändlig. mitt hår har dock på senare tid blivit väldigt lockigt (antar att det är pga att det äntligen har fått sig lite längd som det kan locka sig i) och har faktiskt börjat att växa på rätt bra. till slutet av sommaren hoppas jag att jag nått min mållängd, typ 5 cm från det jag har nu. är inte det helt sjukt? att jag som sparat håret sen i tvåan på gymnasiet kanske äntligen ska få ha det långa (okej, det lite längre) håret som jag drömt om.

problemet är bara det att jag är grymt sugen på att klippa page igen. att man aldrig ska bli nöjd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0